Ett stort grattis till Emmie och Eros   !

Igår valpade äntligen Emmie. Det var en, i mitt tycke, lång väntan.

Jag var förberedd sedan i torsdags  på att hon kunde sätta igång. Emmie bäddade, flåsade och såg ut att ha det allmänt jobbigt.

Fredagen forsatte i samma tecken, i lite starakare styrka.

I fredags kväll sade jag till David, inatt kommer Emmie säkert igång.

Det blev en lååååååååång natt, och jag dåsade till i valplådan ibland. Men inga valpar tittade ut. Då hade tempen varit nere och vänt på en låg temperatur och börjat gå upp igen utan att Emmie kommit igång.

Så då tyckte jag, som var både trött och orolig, att nu är det nog läge att ta kontakt med veterinären.

Så, iväg med tjocka,pustande Emmie i bilen och David fick följa med som assistent ifall Emmie tänkte valpa i bilen!

På Djursjukhuset visade det sig att allt var bra med Emmie och valparna. Vi bestämde att vi skulle avvakta och se om Emmie kom igång på eftermiddagen av sig själv, annars fick vi köra dit igen.

Så, in med "tjockisen" igen, som bara tyckte det var roligt att komma ut på utflykt   .

Jodå, kanske var det den något ojämt körda bilresan som satte igång Emmie eller så var det helt enkelt inte tid förrän på eftermiddagen.

Klockan 14.40 föddes den första valpen och klockan 23.00 föddes den nionde valpen. Emmie var verkligen JÄTTEDUKTIG!  

Klockan 6.30 föddes en valp till, men den levde tyvärr inte. Lite tråkigt, men det hade troligen gått för många timmar.

Nu ligger Emmie och alla underbara valpar och vilar i valplådan. Emmie pysslar så fint med dem och de diar och sover.

Jag har plockat fram tältsängen och sover bredvid valplådan i taklampans sken på natten ...  . Någons slags "indiansömn", sömn med ett öra och öga. Varenda gång ett pip hörs, tittar jag i lådan. Men ...sova får jag göra sen´, viktigast är Emmie och valparna.